jag hade inget att göra i lördags..och han satt ju ändå bara där
den blåa färgen är nästan slut..
och en liten w.i.p för de som vet var PL är...
(alltså en förhandtitt ur nummer 3,förstår du nu?)
För en väldans massa veckor sedan (mars) släppte
någon lös mig i musikrummet med kameran.
Det var roligt men även utmaning på många sätt
Men som K en gång sa:
Jag tror du behöver utmaningar.
Och jag minns att jag nickade instämmande.Han har så rätt.
nu är äntligen dessa äckligt snygga skor mina (en aning små men det kan jag leva med)
jag tycker mycket om tidningar.
CAPDesign,Wallpaper,Monki magazine,Rodeo,Lula,Smug och Elephant är de jag
läser mest...Det är inspirerande,man får massa ideér och finns det något mysigare
än att öppna pärmen på ett nytt tjockt nummer
och känna doften av nytryckt tidning?
lite såhär det ut på mitt skrivbord just nu.Cykeln fick vara med för att jag tycker så mycket om den
finaste kameran
skriver på morgonbussen,varsomhelst,närsomhelst,orden bara rinner ur pennan utan att
jag hinner reflektera och jag har nästan fyllt en fjärdedels Moleskine på nästan tre veckor.
Moleskine,ett rött (konstrast?) anteckningshäfte från finaste Berlin och en liten anteckningsbok
har fönstret öppet och låter kvällsluften filtera bort smutsen under min hud
förra veckan gick jag omkring med blåa händer och det var roligt.
de hade satt blått runt det trasiga huset så nu fick jag stå på en trappa för att få med allt.Typiskt.
det regnade och de flesta gick med paraply,utom jag.Jag gillar regn
i torsdags när jag skulle åka hem,fick jag detta av K:
Jag är inte van att få fint inslagna paket,bara gesten i sig är jättefin
innuti låg en alldeles ny finfinfin Moleskine,(240 helt tomma sidor) åh jag blev så glad.
jag lade märke till att sidorna var olinjerade,och jag undrar om det var medvetet val av K?
för man är så mycket friare utan rader.Förtjänar jag det verkligen,att vara fri?
jag tycker mycket om blåbärs te
som jag vanligvis dricker ur denna stora mysmugg
En dag hade K satt en sån här lapp på min dörr
flaskpostflaskan
det har även flyttat in en liten cykel också,den står och väntar på att jag ska cykla iväg med den.
Jag tycker mycket om den.Även denna är en gåva från K,mycket fint.
Det är maj och våren blir snart till sommar.Träden utanför mitt fönster på sjätte våningen har
fått gröna,mjuka knoppar och gatorna är sedan länge tömda på snö.Cyklisterna har flyttat
tillbaka på sina vårcyklar och luften i lungorna isar inte lika mycket när man andas
När jag första gången satte min fot här hade träden just börjat tappa sina färgade löv och snön hade ännu
inte anlänt.
sedan kom snön,julen och jag fick flytta hem
Det blev nytt år.Lovet tog slut och jag hann inte ens börja vårterminen.Blev inlagd igen.
Träffade fina Ellie.Fick pröva börja skolan igen.Föll och tappade allt.Gick inte ut på nästan
tre veckor.Minns knappt något från den tiden.Det var så otroligt mörkt.Reste mig sakta.
Provade att gå i skolan igen.Föll igen.Träffade fina Amanda.Det betämdes att jag skulle ta
studieuppbehåll.Kände (och känner) mig mer än misslyckad.
jag har lärt mig alla rutiner,identifiera alla ljud som hörs och vet antalet personal,antal rum på
avdelningen och antalet trappsteg det finns i trapphuset
Jag är tacksam för de personer som funnits där vid min sida under den här tiden,
oavsett via mail,vykort,sms,telefon eller funnits på avdelningen.Jag vill tacka de som tog ut mig på cykel
och de som låtit mig kreativa sida utvecklas under den här tiden,de som lyssnat och disskuterat.
Här måste jag tacka K och M; utan er hade det hade det varit mycket svårare.
Så stor eloge till er,jag är mycket tackssam.
Idag skrivs jag ut och efter 115 dagar är det
dags att lämna livet som hospitaliserad.
Och nej,resan slutar inte här,nej den fortsätter.
Så jag hoppas ni fortsätter följa bloggen...
Nu väntar iallafall sommar,flytt,konsert
och sista skolåret
Och nya inlägg såklart.
Kram till alla ni fina!
jag har ett halsband som jag borde avnända oftare
om man viker upp lappen som ligger innuti står det: "Du bist nicht alleine"
