happy birthday,Georg
har ni hört?
fåglarna kommer tillbaka
våren kommer tillbaka
men jag är fortfarande kvar
där de lämnade mig
förra hösten
ser upp mot himlen
som så många gånger förr
ber fåglarna ta mig med hem
som den tyska pojken sjöng
i sången som jag aldrig kan få nog av
men de flyger vidare,
mot någon annanstans
utan att någon ser mig
står jag kvar med besvikelsen i famnen
och undrar om han någonsin kan
hålla vad han lovar i sina ord
men det var visst bara en fånig sång
inser jag medans jag vandrar vidare
i min uppbyggda värld
People are lonely because
they build walls
instead of bridges
Kameravinkeln blev min verklighetsflykt
Men jag hittar inte orden.Har inga ord.
De kanske försvann med snön som smälte bort?
jag lyssnar på silverchair och drömmer mig bort som jag brukar
jag sitter inte och lyssnar på han som pratar alldeslesförhögt fast
hoppas han inte märker att jag höjer volymen,men jag orkar ändå inte bry mig
det är visst prov, tänker jag stillsamt med en antydan till förvåning och funderar på hur jag kan ha missat det?
håkanhellströmmarna med sjal sätter sig på höger sida,mitt emot mig.Ta bort tack.
fåglarna är kvar på min hand och ögonen flackar
samtidigt som den där låten jag inte kan få nog av börjar spelas och han frågar är nätverket avstängt
tänker jag att jag kommer dö av uttråkighet och jag funderar på
om jag kommer hem tidigare så jag får vara själv
jag tänker att jag hatarhatar siffror och jag hatar skolan och hansomalltidpratarförhögt.
Vad kommer jag ha för användning
av att kunna placera studsande älgar och snurrande text
i powerpoint
i framtiden
den misär vi lever i,skiten vi dras med runt fötterna
vi blev bortglömda medans våra drömmar
gled ur våra händer, allt längre ifrån oss
instängda i våra rum tappade vi
värlsomfattningen och
tron på mänskligheten
försvann tillsammans med
sorgerna som har fört oss samman
så olika men ändå så lika på många sätt
Vi var kanske menade när livet svek oss?
kanske för att bli en aning
starkare tillsammans
för att orkar kämpa
om det så
krävs allt mod
vi någonsin kommer äga.
vi möts när
fåglarna har återvänt och
solen värmer våra ryggar♥
1 & 2 & 3
berlin.
gör vadsomhelst för att få återvända.
ett år sedan.
För att det var ett år sedan jag stod där och det finns så mycket att säga men jag håller det för migsjälv för om du inte var där kommer du aldrig förstå magin som var så tydlig att den gick att ta på.
Jag minns
Värmen som slog emot en inne i arean.
Röda stolarna som löpte i oänliga rader.
Vakten på högra sidan,kön och kaoset.
Väntan som tog en evighet.Hysteriska skrik.
Hur allt bara försvann,hur jag slutade andas när jag såg dem.
Kommer aldrig glömma det ögonblicket.Jag minns allihop.
Ändå vet jag inte om det hände på riktigt
Alla skrek,musiken som vibrerade ända in i benmärgen,
vattnet, dimma,armar i luften,skrik,applåder.
Leendena, känslan av att leva,känslan av hejdlös lycka.så tacksam.
Jag levde på den lyckan,på det nyfunna ruset i veckor.
Än idag kan jag ändå inte fatta att det hände.
Än idag kan jag inte fatta att det har gått ett år sedan jag var nära dem.
Det var magiskt på ett sätt som den som inte var där kan förstå
4 mars 2010 Danke meine Helden ♥
life's a joke
those thieving birds
åka buss och hålla käften
sätena är smutsiga och gammaltblöttäckligt intorkat
jag sätter mig på samma plats som imorse,där ingen kan se mig
hatar tvingas åka omkring för att prata
ändå får man sitta utanför och vänta
men det är viktigt att komma i tid säger dom,mycket viktigt.
vet inte vilken buss jag tar,vart jag åker,fötterna styr sigsjälva
ändå går jag av vid rätt hållplats ,en hållplats innan
för att man kan inte komma för tidigt nejdå det går inte
går i uppför trappan,musiken dånar i örat
jaha säger de.jaha hur är det med dig
frågar de i det vita rummet med de blåa stolarna
jo det är bra svarar man då
som vanligt
sedan ska jag hålla käften.
då ska jag hålla käften justdet jag ska hålla käften
för jag har sålt mitt liv mitt allt mina löften till migsjälv
jag har inget kvar
därför håller jag käften
för det finns inget mer att säga